Stranden....
Ida, Karin, Jessica och Mikaela kom ut och hälsade på mig idag i Frösakull. Vi handlade fika och gick sen till stranden där vi stannade ända till halv åtta. Så himla skönt... nu har jag dock bränt mig lite. Men sånt får man väl stå ut med. Brännan som jag skaffade mig hos Cecce i Los Angeles är dessutom fortfarande kvar. Helt otroligt. Den kommer nog inte försvinna förrän i vinter när resten av kroppen återgått till samma färg.
Konstigt nog kände jag mig ovanligt hurtig i benen när jag kom hem från stranden, så jag tänkte att det var väl bäst och ut och springa lite. Och det var längesen det var så skönt att springa! Jag sprang nog 35 minuter, men kunde sprungit dubbelt så långt om jag velat. Varför kan det inte kännas så bra varje dag för?
Ida, Jessica, Karin, Mikaela och jag på stranden. Och min snygga bränna.
Konstigt nog kände jag mig ovanligt hurtig i benen när jag kom hem från stranden, så jag tänkte att det var väl bäst och ut och springa lite. Och det var längesen det var så skönt att springa! Jag sprang nog 35 minuter, men kunde sprungit dubbelt så långt om jag velat. Varför kan det inte kännas så bra varje dag för?
Ida, Jessica, Karin, Mikaela och jag på stranden. Och min snygga bränna.Kommentarer
Trackback
