J som i Jennifer

(...där det faktiskt är 5 plusgrader...! Är det fortfarande lika kallt hemma?)


Bonsoir!

Här springer tiden iväg. Eller ja, det är snarare vi som springer runt på campus och försöker få ihop våra kursval. Men jag börjar se ett ljus i tunneln när det gäller kursvalet nu iallafall trots att det är inte helt klart än. Allt måste hela tiden kollas med universitetet i Uppsala, med lärare och samordnare här och så ska allt passa in på schemat såklart . Detta innebär ett himla spring fram och tillbaka på campus och passade av tider när man kan träffa olika lärare och så, men men….Vi börjar vänja oss nu och jag tror att jag och Coralie har kommit längre i vårt val av kurser än många andra Erasmusstudenter verkar ha gjort. Vi har till och med börjat gå på lite föreläsningar, vilket bara det är en upplevelse i sig. Men mer om det en annan gång.

Förutom lite föreläsningar och kringspringande på campus så har jag hunnit med att öppna ett bankkonto och ansöka om bostadsbidrag. På banken så gav dem mig till och med 40 euro som nån form av välkomstpresent. Och från CAF, alltså bostadsbidraget, så kommer jag nog få en del med tror jag, så här inkasseras det pengar. Känns bra. Jag klagar inte.

En annan positiv grej som vi har lagt märke till är att bretonner, alltså de som bor här i Bretagne, verkar vara mycket trevliga och hjälpsamma. Detta går lite emot en del tidigare upplevelser av fransmän som vi har. För ja, let’s face it, fransmän kan vara ganska så speciella, högfärdiga och verkligen inte särskilt service-minded. Men, ta till exempel min hyresvärd, killen som jobbar här, Mr Poussain. Han har varit mycket trevlig hela tiden och erbjöd sig så sent som imorse att hjälpa mig att både kopiera och fylla i min CAF-ansökan utan att jag ens bad om det. Och sen, väl framme vid CAF, dvs där man söker franskt bostadsbidrag, så hjälpte damerna som jobbade där oss förrvirrade Erasmusstudenter med att fylla i resten av formulären på ett väldigt lugnt och pedagogiskt sätt. Ingen irritation alls från deras sida. Det har nog aldrig hänt förut. De kopierade till och med dokument och sprang fram och tillbaka för att hämta grejer åt oss hela tiden. Andra exempel på trevliga bretonner är damen på banken igår som till och med gav mig en komplimang för min franska och Ludovic på SFR som fixade min mobil och den roliga lilla gubben som fixade våra buss/metro-kort.  Och inte att förglömma mannen som hjälpte mig att fixa kudde, täcke och bäddsätt när jag kom hit. Många av lärarna på universitetet har också visat sig väldigt hjälpsamma och trevliga. Vi blir lika förvånade varje gång. Vad har hänt med den franska snorkigheten?  Okej, det har bara gått en vecka och vi kommer säkert råka på en massa ovänliga typer men än så länge har bretonnerna gjort ett bra första intryck!
   

De senaste kvällarna har jag hängt borta på Résidence Universitaire hos Coralie och de andra Erasmustjejerna. Vi har druckit lite vin, rumänsk starksprit och spelat spel. Tänkte att vi skulle gått ut igår, men alla var så trötta av att springa runt på campus, stadsvandringar och alla nya intryck så vi struntade i det. Men i morgon däremot är det dags. Först blir det en tur till Mont Saint Michel:


 

Ser lite häftigt ut va? Mont Saint Michel är ett kloster ute i vattnet i Normandie och en av Frankrikes minsta kommuner. Jag har varit där en gång tidigare, men det var när jag gick i åttan, så det var ju ett tag sen nu...

Sen på kvällen så blir det utgång! Erasmuskväll på en bar inne i stan. Ska bli riktigt skoj! Jag ser fram emot i morgon.

Nu ska jag snart gå och lägga mig. Är helt slut i huvudet. Det tar på krafterna att lyssna intensivt på franska föreläsningar flera timmar i rad.

Åh, och min förkylning håller på att försvinna. Äntligen.

Alla sötnosar som skrivit mail till mig: Jag ska svara snart, jag lovar!
Och tack för kommentarerna, det uppskattas!

Bonne nuit,
bisous!