söndagsfunderingar

Jag fick med mig en burk överbliven, knappt rörd, Nutella hem igår efter att jag ätit Croque Monsieur och crêpes med min lilla franskagrupp. Detta kan bara sluta på ett sätt: jag kommer att gå och tjuväta lite varje dag, gärna med sked direkt ur burken precis som jag och Michael gjorde i Annecy. Vi åt så mycket Nutella att vår värdmamma tillslut började gömma burken för oss. Det kanske går så långt att jag får ringa henne och be henne komma hit och ta burken ifrån mig. Nä. Men jag ska försöka vara stark. Försöka iallafall.

Och jag insåg en sak idag. Jag gillar verkligen att ha på TV:n och bli matad med vintersport hela dagen. Jag gillar att lyssna till André Pops och gänget som kommenterar allt från Hellner och Northug, till skidvalla, slalom och backhoppning. Det påminner mig om hemma, om att lyssna på Radiosporten i bilen med pappa, om långa söndagsfrukostar med familjen och slappa dagar i soffan. Slappa dagar har jag inte tid med nu, men det muntrar iallafall upp lite i grammatikplugget.


När man funderat i 10 minuter på en rubrik så är det lika bra att ge upp tror jag.


Jag har ingen lust att plugga. Eller ja, inte just nu iallafall. Den här kursen är nog den mest intensiva jag läst nånsin, och ja, vi har börjat inse att den istort sett håller samma tempo resten av terminen. Chouette!
I morgon är det inlämning av litteraturuppsats, sen väntar nästa uppsats i skrivkursen, sen grammatiktenta, sen litteraturtenta, sen samhällsartiklar och redovisningar, tredje uppsats i skrivkursen och uppsatstenta, och sen tenta i lingvistik och en b-uppsats på det. Det blir lite mycket ibland.

I ren protest, och för att drömma mig bort lite, så ägnade jag igårkväll fyra timmar åt Pride & Prejudice-maraton. I looove it. Alltså, vem smälter inte för den här blicken? ♥




Och nu sitter jag här och slösurfar och skriver på bloggen istället för på uppsatsen. Mycket bra där.
Fokusera Jennifer, fokusera.


By the way, så gör det ont i nästan hela kroppen av att cykla i minus 25 grader. Mina små stackars fingrar och tår. Ajaj. 


Ge mig vår nu (eller åtminstone några plusgrader så att jag kan dyrka upp mitt cykellås)


Bonsoir chers amis,

Jag vet. Jag är dålig på att uppdatera. Men jag hinner knappt göra något annat än att plugga just nu känns det som. Sjukt mycket att göra för tillfället, vilket betyder STRESS. I don't like it. Men annars är det bra med mig. Det kan dock nämnas att jag har ätit korv stroganoff fyra dagar i rad nu (och imorgon blir den femte). Det känns roligt, verkligen, när man inte har tid att laga mat. Men thank God för matlådor.

Här kommer en liten kort resumé över de senaste dagarna:


För en vecka sen var jag och (från vänster till höger) Emma W, Emma L-S, Liselotte, Lotta och Karolina och åt på Norrlands finrestaurang Hjortron. Där serverades vi av svenska kocklandslagets lagkapten Fredrik Björlin. Och jösses,  vad gott det var! Huvudrätten, oxbringa och potatispuré, var obeskrivligt god. Lite drinkar, vin och sen en sväng in på Orvars efter det - en helkväll! Riktigt roligt!


I fredags var det inflyttnings/klassfest hos Malin i min klass och sen utgång på Värmlands! Det kändes roligt att lära känna klassen lite bättre, det verkar vara ett mycket trevligt gäng tycker jag. Så detta kommer alldeles säkert bli ett kul år! Jag fick inte med några bilder på varken min klass eller mig, men däremot en på min "newbie" Katelyn från Vancouver (den blonda tjejen i mitten) och hennes kompis Vanessa (till vänster) från Värmlands. Så då får det bli den helt enkelt:





Annars då? Jo, det började snöa här igen, precis när snön äntligen höll på att smälta undan. Inte precis vad jag önskade direkt.






Men det är trots allt ganska fint med snö, om det är vackert väder.
Min väg till skolan:

Jag måste gå överallt sedan en vecka tillbaka eftersom min cykel (eller ja, låset) har frysit fast uppe vid Engelska parken - segt!


Men! Idag såg jag ett vårtecken! (Man kan ju dock fråga sig om det inte är lite väl tidigt för påskfjädrar, men jaja... färgglatt är det ju)




Jag längtar till våren. Och till slutet av nästa vecka när uppsatser, uppgifter och annat är färdiga och inlämnade.
Godnatt!

Åh, Colin!


För rollen som stammande George VI i The King's Speech förtjänar Colin Firth alla priser. Jag tycker att det är dags att ge Mr. Darcy en Oscar.



Vilken man. Det är ju så man smälter varje gång alltså.

liksom


Hej, jag kommer från TelgeEnergi och vi går runt här till alla studenter och erbjuder dem ett billigare avtal liksom.
Hos oss får du rörlig el till inköpspris, och du betalar inget mer liksom. Vad har du för elbolag nu? Jaha, Vattenfall, ja de brukar ha ett påslag på sitt rörliga pris, då betalar du mer, liksom. Det fungerar så här liksom....[...]  Det här är jättebra också, det är ingen bindestid så du kan ångra dig om du vill liksom. Och vi har Sveriges mest nöjda kunder liksom. Du kan skriva på nu och sen får du ett papper hem och då kan du kolla där liksom, och ringa oss sen och bara ångra dig om du vill liksom. Du behöver inte bestämma dig nu liksom. Det låter väl bra, liksom?

Jag har nog aldrig träffat någon som sagt ordet liksom så många gånger under så kort tid. I varenda mening! Åh, herregud. Jag kunde inte koncentrera mig på vad hon sa utan störde mig bara på liksom, liksom, liksom...  Hjälp! Men man kan väl inte säga till någon heller "ursäkta mig, men kan du sluta säga liksom"?

Jösses.

Men det här lite småroligt jobbiga liksom-besöket kom i allafall och störde mig mitt annars väldigt sega causal analysis-skrivande, som verkligen har stått helt stilla idag. Usch, jag känner mig så ineffektiv. Jag blir knäpp nästan. Liksom.
 

RSS 2.0