J som i Jennifer

Årets nyhet

Jag har flyttat till Linköping och börjat på Lärarprogrammet.

Årets hus
Appartement 53, La Louisiane, Bailly Romainvilliers, Paris, Frankrike

Årets smeknamn
La petite suèdoise

Årets livekonsert
Daniel Powter live på Main Street USA, Disneyland Resort Paris.

Årets show
Ellen DeGeneres show, live i Burbank, Kalifornien

Årets ögonblick
Det finns för många fina så det är svårt att bara nämna ett.

Årets läskigaste ögonblick

Minuterna efter tolvslaget när 2006 blev 2007. Champs Elysée i Paris tillsammans med 400 000 människor. Blev nästan träffad av fyrverkerier och blev ganska rädd för en hel del läskiga fulla fransmän. En häftig upplevelse, men en gång räcker, aldrig mer.

Årets skiva
MIKA - Life in Cartoon Motion, för att den gör mig så glad varje gång jag hör den.

Årets kändiscrush

Årets vän
Emma. Och alla andra underbara.


Årets människa

Valentin. Du är så fin.

Årets lågvattenmärke

Att sommaren regnade bort. Bokstavligt talat.

Årets höjdpunkt

(började egentligen den 15 september 2006) 1 januari - 11 maj  Min vistelse på Disney är svårslagen. "the magic never ends, if you take my hand, just like Alice in Wonderland... it's magic!"

Årets ångest

Vad ska jag göra med mitt liv? Vad ska jag studera? Jag vet fortfarande inte.

Årets resa
USA! Los Angeles, Seattle och New York. I want to go back!

   


Årets sanning
Jag har lärt mig att prata franska. Och dessutom ganska bra. Jag är så himla nöjd med mig själv.



Nu är det bara ett dygn kvar på det här året. Det ska bli spännande att se vad som kommer att ha hänt vid den här tiden nästa år. Nyår ska iallafall firas ordentligt. I år blir det fest med Emma och Josefine i Göteborg!

GOTT NYTT ÅR!
 

Har spenderat lite mer än ett dygn med Ida och Karin. Vi började i stan med att spana in rean. Jag köpte lite smink, Karin två toppar och Ida jeans. Därefter bestämde vi oss för att gå och fika lite. Det slutade med att vi satt och fikade och pratade i tre timmar på Vattenporten. Sen gick vi och handla lite på Hemköp innan vi gick hem till Karin. Där blev det smoothies, kvällsmat och en massa godis. Vi spelade Den försvunna diamanten och Musik alias. Haha, den försvunna diamanten kan bjuda på mycket dramatik!

I morse skulle Karin iväg och operera bort en visdomstand, så jag och Ida traskade ner i regnet till Hemköp och köpte lite glass för att muntra upp henne. När Karin kom tillbaka med uppsvullna kinder så tittade vi på the Simpson-filmen. Hehe, den var ganska rolig faktiskt. Efter köttfärssås och spaghetti så åkte jag med i Idas bil ner till stan och tog bussen hem. Var jättemysigt att träffas igen. Tack sötnosar!

Sitter i soffan nu och kollar på när Isabella och Julia spelar spel, närmare bestämt Together Balloon som Bella fick av mig i julklapp. Mycket underhållande! Ska snart ta och vara med lite jag med tror jag.

Jag har inte varit inne på internet på ett och ett halvt dygn. Det är faktiskt ganska duktigt gjort tycker jag.
Sitter i min säng i och ska strax sova. Det är skönt att vara hemma. Vi håller på och fixar och donar med allt det sista inför julen. Mammas sida av släkten kommer hit på julafton och sen på juldagen åker vi till farmor och farfar för att träffa de på pappas sida. Mycket folk och mycket skoj alltså. 

Tågresan hem från Linköping igår var ganska händelserik. Jag åkte vid kl 14, och skulle vanligtvis ha varit i Nässjö för att byta tåg ca 14.50. När kom jag till Nässjö? 16.30! Anledningen var en olycka på spåret mellan Mjölby och Boxholm. Tydligtvis hade en bil hamnat på spåret och blivit totalkvaddad av ett tåg som körde framför oss. Som tur var hann personen i bilen ta sig ut innan tåget kom. Enligt vad vi lite senare fick reda på av konduktören återstod bara 40 centimeter av bilen efter det att den blivit påkörd. 40 centimeter! Herregud.

Så, iallafall... jag blev som ni förstår lite försenad. Tiden gick dock ganska snabbt eftersom jag satt och pratade med en liten mysig tant, på 80+ kanske, som satt bredvid mig. Hon pratade om sitt liv, och livet idag och om allt möjligt. Hon tyckte det var så trevligt att hon hamnat bredvid mig, och att jag var så snäll och trevlig. Jag lånade ut min mobiltelefon så att hon kunde ringa till sin syster i Lund och tala om att hon var försenad. Det var nog första gången hon pratade i mobiltelefon för hon var helt förundrad och sa till sin syster "hör du?! jag talar i en såndär sak!". Därefter började hon fråga mig frågor om datorer, och om vad egentligen internet och maila och allt sådant innebär. Jag förklarade så gott jag kunde och tog upp min dator och visade. Tanten var helt fascinerad och tyckte att det var så häftigt. Ibland kan möten med folk berika ens liv - mötet med tanten på tåget var verkligen ett sådant möte!

Men, iallafall... på grund av tågkrånglet så fick jag gå av i Hässleholm istället och där hoppa på ett annat X2000. Tack vare att det tåget var x2000, och inte ett krösatåg, så blev min slutliga ankomst till Halmstad bara 40 minuter senare än normalt. Det var trots allt ganska bra jobbat av SJ.

Nu ska jag sova.
Nu är det snart julafton... :)

Jag kom att tänka på en intressant grej som vår föreläsare tog upp idag. Ämnet var våra personliga revir och hur vi beter oss för att inte inkräkta på andras revir och hur vi reagerar när någon inkräktar på vårt.

Föreställ er en buss.

Du är den första personen som går på. Var sätter du dig? Troligtvis någonstans i mittpartiet, gärna strax framför eller strax bakom dörrarna, va?

Sedan kommer person nummer 2.  Vanligtvis sätter sig denne bakom dig, eller hur? Inte precis bakom, utan gärna snett bakom, några säten längre bak. Därifrån har personen uppsikt över dig, och över bussens in- och utgång... ifall denne nu måste fly. Du är ju trots allt är en tänkbar fiende.

Nummer 3 stiger på. Var sätter sig denne? Jo, där framme i bussen, inte rakt framför dig, utan snett framför.  Nu sitter person nummer 1 (du), 2 och 3 som i en form av zick-zack, och det är med största sannolikhet ett ungefär lika stort avstånd mellan er.

Varför då detta avstånd? Jo, vi behöver vårt personliga revir. Personer som vi inte känner släpper vi helst inte in i vår sociala eller personliga zon. Nä, helst ska det finnas ett avstånd på ca 3 meter.

Skulle då någon (säg t.ex. person nummer 4), mot förmodan, välja att sätta sig på platsen precis bredvid dig, så undrar ju du självklart varför inte personen kunde välja att sätta sig någon annanstans?! Det finns ju massor med lediga platser på bussen!!! Usch, nu blev det obekvämt. Tänk bara vad som skulle kunna hända! Personen kanske börjar prata med dig? Herregud, vad ska jag ta mig till! Vi gillar helt enkelt inte att folk inkräktar på vår personliga zon. Visst är det fascinerande?

När bussen fylls på med folk så slutar det snart med att någon sätter sig bredvid dig och inkräktar på din zon. Du kastar bara ett snabbt öga på den som sätter sig bredvid. På så sätt hålls din personliga zon ändå på något vis på plats. För visst är det så? Man sitter sällan och glor på den som sitter bredvid, eller upplever att den som sitter bredvid glor på en. Nä, båda kollar rakt fram eller ut genom fönstret. Inget samtal människor imellan här inte. Nä, för så gör ju inte vi svenskar. Pratar man med någon främling på en buss så tror folk ju att man är knasig.

De enda som pratar med folk på bussar är ju människor från andra kulturer, små barn och berusade människor.

Det är ganska synd faktiskt. Jag tror att det hade varit trevligt om svenskar var lite öppnare.

Så, som vår föreläsare sa: nästa gång du åker buss -  ta och vänd dig om, titta på den som du sitter bredvid och le ditt allra charmigaste leende och se vad som händer. Det kan bli ganska spännande tror jag.

Varför ska det vara så jobbigt ibland för?
Varför utsätter jag mig själv för samma sak om och om igen? 
Fan.
Tu me manques déjà.

deliriously F21 från Halmstad (#931 - obesvarat)

Ons 3 sep 2003 13:00

yo...hehe under..ehh nära vänner? har lektion..eller inte..ska ha samling om ca 4 minuter..ska få våra låskort...då kan vi komma in ´på skolan dygnet runt hehe..åsså ska vi göra lite annat skit hehe...haru skojit? gick svenskan bra? MÓAHAHA....jag e så vänlig..ähä förlåt...hur gåre me da bio? freday eller sönday? inte lörday!! please!!! ska ju me juh......anyway, have ö gräjt lajf....

Litteraturseminarium idag, inte så farligt som jag trodde. Hade läst på för mycket. Men som lärarna säger "Man läser aldrig någonting i onödan". Får väl hoppas att de har rätt! I morgon är det grupparbete igen, fast nu i ännu mindre grupp. Bara jag och Micaela... ska bli skönt för lite omväxlings skull!

Var och tränade i kväll. Det kändes att jag inte tränat på två veckor. Knäna höll i allafall!

I morgon är det faddertack och på fredag ska jag åka hem till Halmstad! :D

Gårdagskvällen och natten var rolig! 
Karin kom hit strax efter kl sex och vi gjorde oss i ordning och bakade kladdkaka. Kladdkakssmet är gott! Och kladdkaka med för den delen. Vi satte ljus i tårtan och tog med den ner till Axel, där den åts upp med glädje.
Festen var skojig! Axel envisades med att ta kort, mest extrema närbilder, på mig hela tiden, vilket jag inte var alldeles förtjust i - så det slutade med kortkrig helt enkelt! Någon gång efter elva tackade Karin och jag för oss och begav oss upp till Kårallen för att gå på eftersläppet på Schlaget. Tyvärr var där ganska lite folk, men jag, Karin, Jessica och Debbie dansade som galningar ändå. Trubadur och riktigt rolig musik på dansgolvet = lyckad kväll! Vid halv tre hade jag fruktansvärt ont i fötterna och drabbades av akut trötthet och hunger. Så efter att ha käkat pannkakor med sylt somnade jag som en stock!

           

Ställde klockan på 9 i morse för att kunna se julkalendern. Så mysigt. Inte för att en 21-åring kanske är den tänkta målgruppen för detta program, men äsch. Jag gillar själva grejen med julkalendern. 15 minuters julstämning varje dag. Det kan man ju unna sig.

Nä, nu har jag ätit frukost, och tänkte börja röra på mig. Måste ner på stan och spana efter julklappar.
Sen kommer Karin hit, och ikväll blir det fest! :)

Bonne journée!

ps. kolla in den här, haha. Fight for kisses!